Då var det dags igen
Så då har galenskapskarusellen börjat snurra igen. Varje år går hela Sverige in i ren festivalyra (fast på svenskt vis såklart, yra under kontrollerade former måste det va). Jag snackar såklart om Melodifestivalen. Den har börjat. Nu igen. Suck.
Försa deltävlingen gick av stapeln i lördags. Jajjemen, nu är det ju deltvälingar också, det räcker inte med ETT program, nejnej det ska va uppdelat i flera delar så det blir mer rättvist. Jo jo. Och inte nog med det, själva programmet är även det, uppdelat i två delar. Så man får ringa och rösta flera gånger. Det blir mer rättvist så...eller är det kanske barnen i Afrika vi hjälper? Jag vet fan inte längre...
Vi i Sverige försöker förvalta vårt Melodifestival-arv med silkesvantar. Men problemet är att vi strävar bakåt hela tiden mot 1974 och ABBA. Vi försöker om och om igen att skapa en liknande succé, men det går inte. Schlager är ett förlegad ord, det är dags vi förstår det. Hela Europa har gått vidare och jag tror det är dags att vi också gör det. Vi måste lämna ABBA och inse att det inte funkar längre. Och jag tycker det är så gulligt hur vi tar den här tävlingen på blodigaste allvar och strategiskt väljer ut artister och låtar som vi tror kan slå utomlands. Det här är ingen tävling...det är en sport för oss. Och som sagt, nu har galenskapen börjat igen.
I vilket fall som helst. Nu är det februari. Eurovision song contest brukar väl va i maj nån gång va? Då ska vi se, en.....tre...fyra. Det blir drygt fyra månader. FYRA MÅNADER med nakenchocker, sexchocker, hissande och dissande, jokrar, fjädrar, löjliga danssteg och framkrystade refränger. Och till råga på det, gamla Melodifestival-fossiler som Carola, Andreas Johnsson, Charlotte Perelli, E-type, The Poodles m.m. är med i år igen! Herregud ger inte människorna upp nån gång?! Vi röstade inte på dom förra gången. Vi kommer inte göra det nu heller. Fatta! Och Carola...Carola, Carola, Carola..vännen. Du har redan vunnit typ tre gånger. Du vet att hela svenska folket älskar dig vad du än gör, men snälla...sänk dig inte till den här nivån. Igen. Du kan få tala i tungor, frälsa barn, bota homosexuella, slänga djävuls-blommor på skansen-scenen och ändå, ändå, älskar vi alltid dig. Villkorslöst.
Ni vet vad jag gör nu va? Jag kastar sten i glashus. Nej, jag kastar inte sten...jag kastar granater, det är vad jag kastar. För hur mycket jag än föraktar den här festivalen så sitter jag ändå där och tittar. Och hatar mig själv.
Jag satt och kollade i lördags. Och hatade mig själv och allt jag såg. Det var pinsamt. Okej okej, Amy Diamond gick väl an, visst, söt tjej, Begåvad. Men va fan, Christer Sjögren? Ni måste skämta med mig.
Ifall det var upp till mig så skulle Björn Gustafsson vunnit hela skiten. Där har vi talang och karisma och till råga på allt är han skitsöt. För den som missade honom i lördags, titta här!
Försa deltävlingen gick av stapeln i lördags. Jajjemen, nu är det ju deltvälingar också, det räcker inte med ETT program, nejnej det ska va uppdelat i flera delar så det blir mer rättvist. Jo jo. Och inte nog med det, själva programmet är även det, uppdelat i två delar. Så man får ringa och rösta flera gånger. Det blir mer rättvist så...eller är det kanske barnen i Afrika vi hjälper? Jag vet fan inte längre...
Vi i Sverige försöker förvalta vårt Melodifestival-arv med silkesvantar. Men problemet är att vi strävar bakåt hela tiden mot 1974 och ABBA. Vi försöker om och om igen att skapa en liknande succé, men det går inte. Schlager är ett förlegad ord, det är dags vi förstår det. Hela Europa har gått vidare och jag tror det är dags att vi också gör det. Vi måste lämna ABBA och inse att det inte funkar längre. Och jag tycker det är så gulligt hur vi tar den här tävlingen på blodigaste allvar och strategiskt väljer ut artister och låtar som vi tror kan slå utomlands. Det här är ingen tävling...det är en sport för oss. Och som sagt, nu har galenskapen börjat igen.
I vilket fall som helst. Nu är det februari. Eurovision song contest brukar väl va i maj nån gång va? Då ska vi se, en.....tre...fyra. Det blir drygt fyra månader. FYRA MÅNADER med nakenchocker, sexchocker, hissande och dissande, jokrar, fjädrar, löjliga danssteg och framkrystade refränger. Och till råga på det, gamla Melodifestival-fossiler som Carola, Andreas Johnsson, Charlotte Perelli, E-type, The Poodles m.m. är med i år igen! Herregud ger inte människorna upp nån gång?! Vi röstade inte på dom förra gången. Vi kommer inte göra det nu heller. Fatta! Och Carola...Carola, Carola, Carola..vännen. Du har redan vunnit typ tre gånger. Du vet att hela svenska folket älskar dig vad du än gör, men snälla...sänk dig inte till den här nivån. Igen. Du kan få tala i tungor, frälsa barn, bota homosexuella, slänga djävuls-blommor på skansen-scenen och ändå, ändå, älskar vi alltid dig. Villkorslöst.
Ni vet vad jag gör nu va? Jag kastar sten i glashus. Nej, jag kastar inte sten...jag kastar granater, det är vad jag kastar. För hur mycket jag än föraktar den här festivalen så sitter jag ändå där och tittar. Och hatar mig själv.
Jag satt och kollade i lördags. Och hatade mig själv och allt jag såg. Det var pinsamt. Okej okej, Amy Diamond gick väl an, visst, söt tjej, Begåvad. Men va fan, Christer Sjögren? Ni måste skämta med mig.
Ifall det var upp till mig så skulle Björn Gustafsson vunnit hela skiten. Där har vi talang och karisma och till råga på allt är han skitsöt. För den som missade honom i lördags, titta här!
Kommentarer
Postat av: Challe
jag är såå med dig! Christer Sjögrens låt, vad faan röstar folk med?? :S Björn Gustavsson är underbart rolig!!
Trackback